För att lägga till ett ord i ordlistan, använd fältet under "lägg till nytt ord" i vänsterspalten. I fältet skriver du in det ord på pitemål som du vill lägga till. Tryck på knappen "lägg till nytt ord". En ny sida laddas. Lägg in översättning och eventuell kuriosa (exempel på mening där ordet används, etymologi eller liknande). Gå därefter till det ord du har lagt till. Längst ned på sidan till höger finns en knapp som heter "Taggar". Trycka på knappen. I fältet som kommer upp lägger du sedan till ett _ följt av första bokstaven i ordet som du lagt till. Exv äpple taggas med _ä. Ordet blir nu placerat i ordlistan.
A (Back to Top)
a / ’a, hon
av Anonym 28 Oct 2011 14:36
hon (obetonat och betonat). Sätts före kvinnonamn när man talar om personen: ’a Klara, hon Beata
Ànd/er, ra; ánd/er, -ren; rom
av Anonym 26 Oct 2011 14:07
Skida
I ha tjira ándren, jag har tjärat skidorna.
B (Back to Top)
båka'
av Anonym 13 Apr 2023 13:20
On höst'n båka vä tonnbröde för vinterbehåove!
På hösten bakade vi tunnbröd för vinterns behov.
Bålali
av Anonym 18 Apr 2012 13:54
Burdus, att ta mycket plats på ett ofinkänsligt sätt
(uttalas med tjockt L)
Bårgeli tijd
av Anonym 26 Oct 2011 13:56
Rätt tid. Landsortens tid var ofta ställd 1-2 timmar före rätt tid. ("Jär klåkka jen bårgeli?". Visar den här klockan rätt tid?)
Beshwäshfåtti
av Anonym 26 Oct 2011 14:02
Lat ("Var et så beshwäshfåtti utan go: nö å djä:r hänna = Var inte så lat utan gå nu och gör det där.")
Boijn
av Anonym 28 Oct 2011 10:34
byn; Även specifikt en benämning på Älvsbyn, till skillnad från Piteå, som är staden.
C (Back to Top)
D (Back to Top)
E (Back to Top)
Euskefeurat
av Anonym 26 Oct 2011 10:58
olustig, nedstämd, modfälld
("I tjänn mä så öuskeföurat för hä vaal så skova-lotom vä sova" Jag känner mig olustig pga det blir dåligt med sömnen)
betyder olustig, ur slag. Ordet finns i hela Norrbotten, i exempelvis Kalix heter det öskefurot.
F (Back to Top)
Fjuksnönn
av Anonym 26 Oct 2011 12:39
Lätt snö. "Hä jär et tåongt móka fjuksnönn" - Det är inte tungt att skotta lätt snö.
G (Back to Top)
H (Back to Top)
Hakatent
av Anonym 04 Oct 2014 06:09
Kort stubin, tvärarg, på "pitefint". På bondska heter det Håkatent.
Håsa´faot
av Anonym 26 Oct 2011 10:59
Slang för person från Luleå, av uttrycket att luleborna hasade med fötterna "Leul´håsa faot)
I (Back to Top)
Ilak-and´n
av Anonym 26 Oct 2011 12:59
Dålig andedräkt ("Elak andning"- "Hä jär läjsamt dáansh vä ejn som ha ilalkand´n" = Det är tråkigt att dansa med en som har dålig andedräkt!)
Ita, å:t, Ite/eta, å:t, ete
av Anonym 28 Oct 2011 10:25
Äta
Jär dö öte fö:-dä?, håller du på att äta
Få sä na: ine monn, få sig något i munnen
Få na under tanna, få mat
Ita e snååln, äta för mycket när det bjuds
J (Back to Top)
Jeshwingt
av Anonym 26 Oct 2011 14:04
Används för att beskriva något som är både snabbt och bra (kan även uttalas geshwingt/jeshwängt)
K (Back to Top)
L (Back to Top)
Lejd
av Anonym 26 Oct 2011 10:53
LEJD betyder ful. Inte ful till utseendet, utan mer till sättet att vara. Ungefär samma betydelse som de engelska ordet "lame".
Ordet används för de mesta i Norrland. Men kommer ursprungligen från Pitemålet. Men använd nu som ett slang för ungdomar.
Min mamma vill att jag ska komma hem kl 20.00 på helgerna. Hon är så fruktansvärt lejd!
M (Back to Top)
Malln borta kalln
av Anonym 26 Oct 2011 12:41
Likna sin far (Hä jär båra malln borta kalln - det är modellen av gubben)
N (Back to Top)
n / ’n/ en, han
av Anonym 28 Oct 2011 14:33
han (obetonat och betonat). Sätts före mansnamn när man talar om personen: ’n Sixten, han Tore
Nöför
av Anonym 04 Oct 2014 06:03
Inte svårt, ingen konst . i regel andvänds det när man har det gott ställt eller utan att själv behövt anstränga sej och fått någon fördel i livet.
Hä jär wäll et Nöför för dä som havve så förspännt
Nöges / nööst / nögese
av Anonym 27 Oct 2011 08:35
Måste
jag måste = i nöges
nögese tvingades, "nödgades", nöges heter det i presens
O (Back to Top)
P (Back to Top)
Palt
av Anonym 27 Oct 2011 11:06
Recept:
10 neva foil å kornmjöle.
En lit´n piligröut å vatn.
Nager kåoke päro å lek mang råreve, å så nalta sålt.
Hack nå fläsk öti inkråme.
Räid däigen lagom tjåck.
Knod ihop fläske så hä blei som en liten moil.
Kle moiln vä nalta däig så hä blei som en större moil.
Hev dömjen nede en groit vä kåoke vatn å nalta sålt.
Lett dem stå å kåoke en teim.
Paltschwiim
av Anonym 28 Oct 2011 10:32
Övermätt av palt, trött och sömnig av palt, allt blod har lämnat hjärnan och åkt till magen
Pärowann
av Anonym 30 Oct 2011 14:10
Äkersork eller vattensork
Vä håva wann ine pärolande, vi har sork i potatislandet.
Q (Back to Top)
R (Back to Top)
S (Back to Top)
Skråpabúll
av Anonym 26 Oct 2011 14:06
Sladdbarn (Skråpabúll betyder också "sista brödet av en degklimp, ofta mindre än andra bröd"). Därav liknelsen med sladdbarn.
Slepa´durres
av Anonym 26 Oct 2011 12:37
Kyssas
( av orden Munslepan, munnen och durra som betyder darra. Det rör sig alltså inte om en liten puss utan snarare tvärtom..)
Smolanedi / Smola / Bruta
av Anonym 28 Oct 2011 10:59
Tunnbröd i mjölk - "smula ned i", oftast bara "smola".
Även bruta används för att beskriva samma sak (bryta ner)
Sóorm
av Anonym 26 Oct 2011 11:02
Smutsa
(Ett vanligt ord till barn när de smutsar eller sölar ned sig - "Åjj va dö sóorm" - Oj vad du sölar ner dig)
T (Back to Top)
Tjoller
av Anonym 26 Oct 2011 13:02
Nonsens/strunt (He jär båra na tjóller = Det är bara strunt) eller räddhågad (Jä våra som-å tjóllrom som et tóras gå häjm e mörkren = Ni är barnsligt räddhågade som inte vågar gå hem i mörkret)
U (Back to Top)
V (Back to Top)
Vöre
av Anonym 27 Oct 2011 14:40
Hur
Exempel: Vöre jär'e vä dä? (Hur är det med dig?)
Vöre jär’e vä jä? (Hur är det med er?)
W (Back to Top)
Waal
av Anonym 27 Oct 2011 13:47
Blir. Uttalas med tjockt L och tjock V. Exempel: I waal så trojt bårte häjna. (Jag blir så trött på det här.)
X (Back to Top)
Y (Back to Top)
Z (Back to Top)
Å (Back to Top)
Å'te
av Anonym 13 Apr 2023 13:06
Hä var möche åte jena!
Det var mycket insekter, mygg , knott etc här.